Natten mellan söndag och måndag kl 00:20 gick mitt vatten.
Jag låg i sängen och hörde hur de knäppte till i magen och sedan
så kände jag hur de rann vatten, kröp på din på toan och satte mig
där och lät de rinna av, haha. Då hade jag sedan lördag em haft lite
värkar som kommit och gått med olika mellanrum allt fårn 7 min
mellanrum till 20 min. Efter att vattnet gått så hade jag 5 min mellan
varje värk, vi åkte in till förlossningen dirket. Fick då ligga i CTG i
en halvtimme, låg och kved där och hade apont. Sedan skickade dom
hem mig (?) med en smärtstillande och en sömntablet, sömntableten
sket jag i, men inte smärtstillandet. Den tabletten hjälpte inte alls..
Eric ringde min mamma som kom på stört, hon var hos oss i Växjö vid
3-4 tiden på natten, min syster sara var med.

Vid halv 6 orkade jag inte mera. Då åkte vi in till förlossningen.
De tog nog 30 min att komma från sängen till bilen, hade så jävla ont.
Inskriven på förlossningen kvart över 6 på morgonen.
i 4 timmar var jag utan bedövning och massa medel, men sedan stod
jag inte ut, fick då lustgas, som var min bästa vän <3 sög på så
att ögonen höll på att trilla ur. mellan mja.. 9 på fm till 13 på em så
hade jag öppnats från 3 cm itll 8 cm, och de var de värsta timmarna i
mitt liv, fy fan, smärta jag aldrig trodde man kunde uppleva.
Han trängde inte ner som han skulle så dom tvingade mig att stå upp,
(yeah right) och sedan att sitta gränsle över en stol tills fötterna domnade av.
Fick även akupunktur som jag tror hjälpte lite iaf, för de som gjorde mest
ont av allt, de vart inte värken så sätt, utan de var ryggen som höll på att gå
av på mitten, asså de var de som gjorde mest ont. Eric, mamma och min
syster turades om under alla timmar vi var där att massera min rygg.
Sedan valde jag att ta EDA, var lite smått skraj att de skulle göra ont då
man hört att de flesta fått så ont att dom har velat dö, men jag kände fan
INGENTING, haha de var de mesigaste, haha, fast EDAn hjälpte väl
inte sådär supermycket, tyckte väl då jag iaf,... >_<

Sedan vid 6 tiden var mina krafter slut, låg på sängen och försökte andas
som man skulle, värkarna avtog så jag fick värkstimulernade, och fy..
ja de var inte skönt alls.. >_< fick ställa mig och luta mig framåt, dvs
stå på knä mot sängen och luta mig så han trängde ner mera. Men de
orkade jag bara i kanske 15 min, men de hjälpe iaf tillräckligt.

La mig ner sedan igen, med benen i dom där snygga knäbehållarna,
och sedan bara inom kanske 5 min så fick jag mina krystvärkar,..
i två jävla timmar låg jag och krystade, och de var fan hemskt, krystkänslan
var fruktansvärd. När min livmoder inte orkade arbeta mera så krystvärkarna
avtog så kom doktorn in och sa att vi ska använda sugklocka.

Och ja, än en gång de värsta jag varit med om, de gjorde så SATANS ont
att sätta in den sugklockan så jag trodde fasen hela härligheten skulle
gå sönder. När den var inne och så så var de abra två låååånga krystvärkar
sedan var han ute! =) 23:24 kom han till världen, och jag var helt slut.

Mamma, dvs bebisens mormor fick klippa navelsträngen =)
och sedan sydde dom mig. Jag sprack ål till hål, men dock bara yttligt,
tack gode gud för de.

Nu i efterhand, vill jag ha fler barn? NEJ, haha.. vi får se..
De känns som att man ALDRIG kommer läka där nere... men fine de gör man ju.

3568gram 51 cm lång liten gosse, ett paket perfektion! <3