Life is ironic..

Hej!

Idag är de 26 oktober.
Regnet slår mot asfalten och solen är bakom alla vitgråa moln.
Hösten som innan stod och stampade i hallen är nu i fullfart.
Vinter står nu däremot i farstun och väntar på sina dagar av året.

Man står med fötterna på jorden, till en viss del, haha.. om man ska
citera Alanis Morissette..

Well life has a funny way of sneaking up on you
When you think everything's okay and everything's going right
And life has a funny way of helping you out when
You think everything's gone wrong and everything blows up
In your face
..

Så ja.. haha! Ibland vill jag bara skratta åt allt, ibland vill jag bara försöka
lösa de, men då jag vet att de inte går så är de mest att bara acceptera
hela situationen, DE LÖSER SIG / Timbuktu..

Idag så händer inget alls. Eric jobbar till klockan 6, syrran har varit på basement
och ligger just nu o sover i soffan. Och Devin har däckat i vagnen efter
många minuters gnäll.. så jag har satt mig vid datorn och lyssnar på musik.
Just nu spelas Posion med Alice Cooper <3

Dagarna bara går, det är ganska läskigt igentligen. Jag hinner vakna, titta ut genom
fönstret och se att de är lika grått nu som de var i gårkväll, jag älskar hösten, men
ibland undrar man om solen har tagit semester?..

Mål har vi alla i livet, och det är så jävla illa att alla mål man har ska vara så jävla avlägsna
att man får ont i magen. Ett av dom större målen, min vikt,..ångest väger 80kg,
brukar väga 56-60 så det är en stor skillnad, ska se om stacker4 och vandring
gör sitt, för jag vägrar se fet ut nästa sommar.

Andra mål? ja jobb.. när mammaledigheten tar slut så måste jag hitta ett jobb, vilket
känns ännu svårare, men jag vill helst få ett timjobb redan nu, jag ha riaf truckkörkort!
De var nårra förteag som sökte lite timpersonal, kan ju inte bli bättre? men de e klart,
mammaledig, kvinna.. de locknar nog ingen att anställa.. men man kan hoppas?

Devin växer som fan, hinner inte med lixsom, han är 5 månader nu den 15onde, och är
därefter inne på sin 6e, min bebis blir ett halvår! Jag saknar första tiden, jag saknar
att vara gravid o ha ett liv växandes i magen, får hoppas att de blir fler barn i framtiden.

hmm har jag mer att skriva? Julkänslorna har ju definitivt kommit fram kan jag ju säga.
Längtar till julen, den är så mysig =)


Nej nu ska jag försöka ta mig i kragen.

Puss*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0